Skadat gods.

Jag har aldrig varit skadad. Det mesta handikappad jag varit är när jag varit gravid. Nu däremot har jag fått upp ögonen för denna sida av världen. Förlåt alla människor med besvär av alla de slag som jag fnyst åt under åren. Jag kan knappt gå . Jag kan inte stödja på benen när jag böjer dem, det är helt sjukt! Båda knäna har gett upp, i några veckor har det varit bara ena men nu är båda likadana! Kan inte eländet ta slut nångång? Ge mig en rullstol !


- Posted using BlogPress from my iPhone

Älskade tvååring

Livet med en tvååring är verkligen en berg-och dalbana som heter duga. Ena sekunden bryter fröken ihop totalt för att det bara står en pall vid skötbordet (Det står oftast två där som hon SKA klättra upp på ) . Nästa sekund är det världens goaste mest kärleksfulla tjej vi har här hemma.
Bara de senaste veckorna har hon utvecklats jättemycket i talet, nu kan man verkligen prata med henne i längre meningar, hon berättar vad hon gjort under dagen osv.
För några dagar sedan satt Björn och pratade med henne och hon berättade vad alla släktingar hette, men när det kom till farmor blev det svårt..
Björn : farmor heter Ca, Caa ?
Thilde : CARL-OSCAR! JAJAJAAA
Haha underbara unge, vem är Carl-oscar? Det har iallafall hållt i sig och igår när farmor var och hälsade på var det fortfarande lite svårt , vart det Cajliiin eller Carl-oscar nu igen?

Helgen har varit lugn och skön. I lördags var jag på barnloppis och fyndade massor av leksaker och böcker till barnen. Så vi hade roligt och lekte med dem under eftermiddagen.
I söndags begravde jag mig i mitt plugg medans resten av familjen varit hos "farmor och Jörgen" . Jag har fått mycket gjort så det är skönt, har lite press på mig själv att bli klar med alla resterande uppgifter till torsdag så jag kan ta det lugnt i påsk när vi ska till Sundsvall.

Den gamla goda tiden, när du inte hade lika mycket makt över dina stackars föräldrar ;)


Idag har jag och barnen varit hemma hela långa dagen precis som vanligt på måndagar. Dessa dagar har varit lite kaotiska förut med en vild tvååring och en ännu lite vildare "halvåring" . Nu har vi fått mer struktur på dagarna, och mina barn har vuxit som bara den. Vi har supermysigt, vi leker, barnen leker, jag hinner faktiskt stoppa in en tvätt emellanåt, och dagarna går faktiskt ganska fort. Det bådar gott inför sommaren då vi tre ska härja hemma heeela sommaren lång. Fram till den 12 augusti vill säga, för då börjar inskolningen för vår lille Oliver, helt galet.

Det ska bli skönt att åka "hem" till Juniskär till helgen iallafall. Det ska bli mysigt att vara några dagar hos mamma och pappa. Sedan vill jag hem och krama om min älskade finaste vän som har en jobbig tid nu, att livet ska vara så himla orättvist <3

När blev du så stor?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Att bryta ihop och komma igen.

Idag har jag dragit täcket över huvudet och lekt utbränd. Jag och Oliver drog ned persiennerna och tittade på serier/lekte hela förmiddagen . Jag förstår inte när jag sitter där och tycker att jag är patetisk hur mycket jag behöver det, men efter en sån dag har jag samlat ihop massor av ny energi och tar nya tag. De där neddragna persiennerna funkar bara några timmar, när jag sitter där och tycker att livet är jobbigt och att jag kommer inte oooirka. Vips så är det någon som skriker i mitt huvud " MEN VAFAN Emelie, skärp dig nu, det ser ut som en kvart härinne!!!!" och så är det full rulle igen , pigg och glad!
Som en "powerdepression" den är över på några timmar, och sedan är det mer "jävlarannamma" och "jagskaalltvisadem" vilka dem är är fråga, mina hjärnspöken kanske?
Nej nu ska jag sova. Mycket nu.




I söndags hängde vi på altan i solen. Jag ääääälskar vår baksida, så fort det är sol är det lä och varmt . Underbart!

Idag när jag hämtade på dagis såg barnen mig genom fönstret innan jag kom in. När jag stack in näsan ropade Thilde " men det var maaaaamma, inget troll!!" haha vilken överraskning ;)

Äntligen utvilad.

Inatt har jag sovit. Sovitsovitsovit. Nu är klockan 04.51 och jag har vaknat utvilad. Jag ligger i gästrummet och väntar på att något barn ska vakna, herregud vad knäpp jag är. Men välkommen till småbarnsmammans liv. I flera nätter har jag vaknat mitt i natten och frusit och kännt mig jättesjuk, gett Oiver välling 2 ggr per natt och känt att jag kommer aldrig bli frisk. Inatt har Björn återigen varit tålmodig och tagit "vällingfighten" och jag har inte hört ett ljud, jag har sovit som en sten!
Jag känner mig frisk. Underbart!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Hon går och går..

Vi har en väldigt speciell äldre dam här i området . Hon är ute och går och går och går hela dagarna och kvällarna ( och kanske nätterna, vad vet jag) jag möter henne varje dag vi går till dagis på PRECIS samma ställe precis samma tidpunkt . Sedan ser jag henne flera gånger under dagen när hon går förbi här bakom huset på gångvägen. Varje dag. Och alldeles nyss (21.40) . Året runt.
Först trodde jag att hon var förståndshandikappad på något sätt för även fast vi träffades vaaaarje dag hejar hon aldrig , bara tittar på barnen lite ointresserat och går vidare. Men en dag när det var en halvmeter snö som vi pulsade fram log hon och sa typ " ojojoj nu har du det inte lätt inte" . Efter det hejade vi några dagar men nu har vi slutat med det igen ;)
Hon har iallafall blivit mer mänsklig för mig och jag är så nyfiken på vad hon är för person! Vad har hon gått igenom i livet? Hur har hon hamnat där på gångvägen? Vart bor hon? Blir hon inte uttråkad? Stannar hon aldrig ? Går hon på natten? Jag har många gånger varit frestad att följa efter henne eller fråga henne något men hon går så sakta så det skulle märkas direkt om jag smög efter.
Mystiska damen , du var absolut värd ett blogginlägg.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Tille heter BARA flicka!

Thilde satt i badet ikväll och rabblade upp vad hela släkten heter "på riktigt" . Förut brukar hon säga när man frågar vad hon heter " Tille Viiira" (Elvira) men idag " Tille heter Flicka " , " men vad heter du mer än Thilde då? " " Neej, Tille heter BARA flicka!!" . Sötnos. Vi har pratat mycket om flicka /pojke några dagar så det är väl något sånt som fastnat :)
Nu är mamma här och det gillar vi! Jag ska passa på att plugga som en tok imorgon är det tänkt. Sedan vill jag bli frisk också! Är less på att vara förkyld och inte kunna träna :( men det är väl bra att jag vilar mitt onda knä ordentligt.. Eller nåt. Sedan är det fullt ös medvetslös iallafall, 10 veckor till vårruset och dags att börja träna tycker Blossom (och jag;)




- Posted using BlogPress from my iPhone

Press och stress

Jag har ikväll insett att jag har några väldigt intensiva veckor framöver. Mycket plugg då det är tentor i båda kurserna. Men knäpp som man är blev jag mest taggad, hoppas bara det håller i sig!

Annars är vi fortfarande sjuka här hemma. Men det ger sig imorgon, imorgon är iallafall jag frisk.

Härligt att det är -12 grader ute nu , godnatt.





Vilden har fått på sig hjälmen, han kommer få ta av sig den lagom till 5årsdagen .

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sjukdomar

Våren är här , hoppas jag! Och med det förhoppningsvis lite mindre sjukdom. Inte för att vi varit speciellt sjuka i vinter, vabruari gick oss ganska obemärkt förbi med vabrumarsi (!!) har varit desto värre. Började med en dunderförkylning med massa hosta för T. O har nu något som jag är ganska säker på är RS-virus i kroppen med förkylning, slemhosta och feber (den har hållit sig borta några dagar nu som tur är!) jobbigt för vår lilla kille men det verkar som det är på väg att ge sig. Inatt blev även jag dunderförkyld, vaknade med en riktig sån där sjukkänsla och ville bara dra täcket över huvudet. Men det går ju inte, som tur är;)
Mycket tankar och mycket stress nu, därför det inte blir så mycket uppdaterat. Vi har det bra iallafall , trots alla sjukdomar.


-Idag fick barnen gunga i lakanen när jag och mamma skulle vika dem, det var minst sagt en hit :)





Posted using BlogPress from my iPhone